Jag vill gärna dela med mig av ”profylaxverktygslådan”. Ingen kan säga exakt hur era förlossningar kommer att se ut, men jag vet att vi tillsammans kan träna för förlossningsupplevelser med närvaro och fina födelsedagar.

- Var det inte värre än såhär?, utbrast jag när den hala bebisen lagts på mitt bröst. Barnmorskan Eva log och undersköterskan Marie skrattade. Det var i början av sommaren 2007 och förlossningen hade gått som på räls; snabbt och närvarande hade jag, med hjälp av min sambo Lars, fött vårt första barn. De första timmarna med vår nyföding var lugna – inomhusbelysningen var dämpad, ute var det natt och mörkt och i rummet var det ganska tyst - och samtidigt intensiva – ett barn hade kommit in i mitt och Lars liv!

Jag tänkte: ”Kunde det gå så här bra? Var det verkligen jag som hade fött den här fina bebisen?”. För bara några dagar sedan hade jag ju fått ”svackornas svacka”, jag hade skräckslaget tittat ner på min stora mage och känt att det här kommer aldrig att funka. Tvivlet hade knockat mig och jag hade varit tvungen att hitta en lugn plats, samla mig och gå igenom min ”mentala profylaxverktygslåda” för att få tillbaka kontrollen. Nu, med bebisen på magen, upplevde jag att förlossningen inte hade blivit ett nödvändigt ont på väg mot målet bebis, tvärtom hade förlossningen seglat upp som nummer ett på listan över coola upplevelser i mitt liv. Första barnet gav mersmak; två år och femton dagar efter vår första förlossning var det dags för en ny födelsedag och nya utmaningar. Tack vare min mentala laddning och andningsträning blev också lillasyster Ellens entré en enastående upplevelse! Med dessa erfarenheter i bagaget vill jag gärna dela med mig av ”profylaxverktygslådan”. Ingen kan säga exakt hur era förlossningar kommer att se ut, men jag vet att vi tillsammans kan träna för förlossningsupplevelser med närvaro och fina födelsedagar. 

Jag bor på Gunnesbo i Lund med Lars och våra två barn: Erik (född 2007) och Ellen (född 2009). Ganska ofta tar jag med mig barnen och hänger på sång- och sagostunder, öppna förskolan, gympa, babysim, miniplask; det är i sådana sammanhang jag tycker att mitt mammaliv är som allra roligast.